Nu har vi kört den långa resan till Nordkap. Om man kör E4:an och andra större vägar så kan man säkert köra de 312 milen på 4-5 dagar, men vi har inte kört den snabbaste vägen, för vi har kört cirka 435 mil på så mycket grusvägar som det bara går.
Vi startade i Ockelbo och det tog inte lång stund innan vi körde på en fin liten stig.
Vi har även druckit bryggkaffe.
I Gävleborg och Hälsingland såg vi spåren efter stormen Johannes.
Några vägar har varit blockerade, så vi har tvingats att köra omvägar.
Vi stannade i Viksjö och tankade, sen kollade vi på några nostalgiprylar, som bl.a. en tidig modell av en platt-TV.
Vi fortsatte norrut på vägar med fina vyer.
Vi har oftast ätit Real Turmat till lunch.
Att köra här är mycket trevligare än att köra på tråkiga asfalterade vägar.
Efter att vi hade kört många mil på fina grusvägar kom vi till en bom när det bara var 50 meter kvar till en större väg.
Bensinen skulle inte räcka för att köra tillbaka, så vi körde förbi bommen.
Vi gjorde ett kort stopp på en grusvägsfabrik.
Vissa broar är mer spännande än andra.
Vi gjorde en kort paus bland vindsnurrorna.
Vi tyckte att den här bron var för rutten att köra över, så vi körde en kort omväg.
Väster om Boden fick vi problem, för ett stort militärt område var avspärrat, så det blev en omväg på många mil.
Men vi var snart ute på fina vägar igen.
Thomas och alla andra gillade Jockfall.
Varför ska man köra på den tråkiga E6:an när det finns en fin grusväg intill?
Snart var vi ute på den Gamla Postvägen från Kautokeino till Alta, men den vägen är inget för veklingar, för den är riktigt tuff. Långa djupa vattenpölar med stora stenar i vattnet och broar som inte finns. Tyvärr har jag inga bilder på de svåraste ställena, för det gäller att hålla lagom fart och fokusera på vägen med alla djupa vattensamlingar.
Här är ett ställe där bron saknas.
Så det är ”bara” att köra genom det djupa vattnet med de stora hala stenarna.
Men det fixade vi och Bertil ganska lätt.
Tillslut nådde vi målet, sen var det bara att vända om och köra söderut på ännu fler spännande grusvägar och större stigar.
I Alta fick vi se midnattssolen.
Ett längre resereportage kommer i höst när jag har valt ut de bästa av närmare 5000 bilder.
Visa gärna vad du tycker om detta.
