100 mil grus 2.0 – 2018 – dag 3


Tryck på pilen för att gå tillbaka till indexsidan.


Det gick ingen nöd på någon av oss för vi käkade rejäla frukostar varje dag, eller vad sägs om hårdkokta ägg, kaviar,  yoghurt, müsli, juice, smörgåsar med de berömda tubostarna i många olika smaker och kaffe.

När vi hade packat våra saker och städat stugorna drog vi iväg från Malungs camping för den här gången.


Söderut från Malung är det svårt att hitta några längre sammanhängande grusvägar så det blev en del asfalt. Men det är en mycket krokig och kuperad väg, så även den sträckan fick godkänt.

Vi stannade en kort stund vid Lissgranstrand.


Vi körde vidare …


Genom det här området är det en häftig väg. Först går det utför i en mycket kraftig backe, sen blir det en mjuk sandväg genom skogen 🙂



På bilderna är det svårt att få nån uppfattning om hu brant det är, men kolla hustaket till vänster i bild så förstår ni säkert.



Det blir lite fastare sand när man kommer upp i skogen.

Detta gillade Patrik “the sweeper” 🙂

Alla klarade den lite svåra sandpassagen 🙂





Ett snabbstopp vid en liten sjö. Men ingen ville bada.


Alla hade inte camelbak så det krävdes en del stopp så att även de kunde dricka vatten.



Vi körde genom Säfsenskogarna …



Fredrik trivdes 🙂

Nere i Fredriksberg stannade jag till vid en liten damm. Precis som att vi inte fick nog av damm?

Alla försökte stå i skuggan 🙂

Vi var lite tidiga så vi beslutade att köra upp till Solberget före lunchen.

På Solberget är det fin utsikt med Säfsen resort i bakgrunden.

Brutalt värre 🙂

Här är en som har fått sig en rejäl åktur.

Det låg lite snö kvar i backen.

Här var det öde, men i mitten av september blir det full fart då AdventureDays går av stapeln för tionde gången.

Vi körde till restaurang Jägaren för att äta lunch.



Efter lunchen var det några som drog söderut, men vi blev några stycken som drog vidare österut. Vi började med att skaka ner maten ordentligt på den gamla banvallen nedanför skidbacken.


Efter banvallen blev det lite finare grusvägar.

Ibland passerade vi förbi några fina sjöar.


Min favoritskylt igen 🙂


Här kom vi in på ännu en gammal banvall.

Några träd hindrade inte oss. Först visade Patrik hur man lätt kan hoppa över 😉

Men det var inte “bara” med full packning på hojarna.


Tillslut kom vi förbi i alla fall.

Små vägar är helt klart trevligast.


Ännu ett stopp, för nu skulle några till vika av hemåt.


Patrik och jag gasade vidare …


Härliga vägar.


Jag vinkade fram Patrik så att han kunde kolla om bron höll …

… och det gjorde den så jag kunde lugnt köra över 😉

Detta var allt för årets 100 mil grus 2.0 eller snarare 100 mil damm? En torrare och varmare inledning av sommaren har vi inte haft på många år.

Men en sak är säker och det är att det blir ännu en variant av detta nästa år, men tills dess tack alla deltagare för ett trevligt sällskap och välkomna åter.


Comments are closed.