Det hade regnat i flera dagar så innan vi skulle träffas ringde jag Krister och undrade om vi skulle ställa in det hela. Men vi beslutade i alla fall att träffas vid Preem-macken i Järbo, för att se om det kom någon och tur är väl det för det dök upp 5 till, så vi blev totalt 7 man.

2 pers kom från Gävle, men för att spara på nabbdäcken tog de hojarna på släp till Järbo.

Så vi gasade iväg, men i början var det svårt att se något pga. regnet.

Bitvis var vägarna väldigt vattensjuka.

Ett kort över axeln hör också till 🙂

Men på ett ställe så tappade min hoj fästet ordentligt trots att jag i stort sett bara körde rakt fram. Det gick på tvären en bra bit och det var ytterst nära att jag körde omkull. Men 2 eller 3 bakom mig körde faktiskt omkull 🙁
Det syns inte heller på vägen att det skulle vara speciellt halt.
Edit 20190717: Jag kollade GPS loggen som visar att jag höll ungefär 63 – 65 km/tim när jag kom ut på den hala leran och de som körde efter mig höll troligen ungefär samma hastighet.

Kristers hoj vände i halkan.

Vi undrade hur det helt plötsligt kunde vara så halt och efter lite undersökning såg vi att det var riktigt lerigt 🙁 Jag har kört den här vägen massor av gånger med den har aldrig varit så hal. Undrar om leran kommer upp när vägen blir mättad med vatten?

Troligen är den här 990’in bortom räddning.

Tom. styret gick av! Nåväl, det viktigaste är att chauffören klarade sig skapligt. Han hade lite ont i en axel så vi får väl se vad läkarundersökningen visar.
Edit 20190717: I förmiddags pratade jag med han som gick hårt i backen med 990’in och röntgenbilderna visade inget brutet. Han är “bara” öm och blåslagen.

Vi ringde efter hjälp så efter nån timma kom det en vänlig man med bil och släp.

Efter detta avbröt vi kvällens tisdagsrunda och körde närmaste vägen tillbaka till Järbo.