Tryck här för att komma till indexsidan över OnTop 2019.
Fredag den 28 juni
En tidig morgon på Lunde camping. Pga. magsjukan hade jag inte sovit många timmar, så jag funderade på om jag skulle orka guida gänget i dag.
Det blev dock en ny erfarenhet med egen sjukdom. Jag brukar fundera på vad som ska hända om det blir punkteringar, motorcykelhaverier eller olyckor, men jag har aldrig tänkt på vad som ska hända om jag blir sjuk själv. Nåväl, jag hade under natten funderat ut en plan och det var att jag skulle låna ut min GPS till Trojne, som kunde guida gänget till nästa camping. Så kunde jag vila fram till lunch och sedan ta snabbaste vägen till nästa camping där vi kunde träffas igen. Men som tur var behövde jag aldrig verkställa min plan, för jag orkade fortsätta. Men en sak har jag dock lärt mig och det är att det är viktigt att ha en backup på resor, alltså en person till som förutom att vara sweeper även har rutten i sin GPS.
Ett stort tack till Tessa, Torbjörn och några till som hade handlat och fixat frukost till oss alla 🙂
Vi började med att köra upp till Aurlandsfjället.
En fin utsiktsplats på vägen upp till fjället.
Vi stannade vid Stegastein.
Hela OnTop-gänget 🙂
Fin utsikt.
Även från toaletten är det utsikt över fjorden.
Vi fortsatte en bit och stannade ca. 1000 meter rakt ovanför E16.
Vi passerade ovanför E16 en gång till.
Det är fint uppe på l Aurlandsfjället.
Ovan molnen 🙂
Vi stannade för en liten paus, men här var jag tvungen att köra ut en bit i terrängen för att hitta ett lämpligt ställe för sidostödet.
Vi träffade en trevlig man som var ute på en resa helt själv. Tommy Skoogh hängde sedan med oss över fjället.
Efter pausen körde vi vidare.
Bara för att deltagarna skulle få uppleva världens längsta biltunnel som vi nyss hade kört över, så körde vi in en bit.
Det finns 3 rastplatser i den 24,5 km långa Lærdalstunneln, men vi stannade vid den första, som är ca. 6 km. in.
Efter en stund var det dags att köra ut igen.
Jag har hittat en hel del mindre vägar så att man slipper köra på E16.
Vi körde ytterligare en väg bredvid en tråkig tunnel.
En snabb paus vid Galdane.
Sen fortsatte vi på den gamla vägen intill vattnet.
Här körde vi under E16.
En koll över axeln att alla var med.
Vi körde förbi Borgund Stavkyrkje.
Ytterligare en liten asfalterad väg som jag hittade på Google earth.
4 kilometer tidigare står det att detta är en återvändsväg och detta är väl bommen de syftar på, men den har alltid varit öppen.
För bara 5 – 6 år sedan var detta E16.
Vi stannade för att fixa lunch vid en nygjord rastplats intill E16 på Filefjäll.
Torbjörn måste vara proffs när han kunde röra i 2 kastruller samtidigt 🙂
Vi var lite sena så här tog jag beslutet att köra genom den nya tunneln.
Nytt och fräscht.
Efter tunneln kom vi ut till Tyinkrysset där det på en skylt stod att vägen vid Övre Årdal, ungefär 4 mil längre fram, eventuellt kunde vara stängd pga. vägarbete. Om vi vände nu skulle det betyda en omväg på 10 mil, eller om vi tog en annan väg till campingen skulle det bli 13 mil, så vi beslöt oss för att ta en chansning och fortsätta.
En trevlig väg längs sjön Tyin.
På väg ner från fjället.
Nu började vi närma oss det eventuella vägarbetet.
Även här är det många små tunnlar.
Efter 3 mils körning kom vi fram till vägarbetet och som tur var så var vägen inte avstängd.
Vi fortsatte neråt …
Där nere i dalen ligger den lilla staden Øvre Årdal.
Men först genom några tunnlar med serpentinkurvor.
Tyvärr blev det inga kort tagna nere i Øvre Årdal, så här är vi på väg upp på Tindevägen eller Fv302.
Även här uppe är det fint.
Det är en betalväg som kostade 100 NRK per motorcykel. Tyvärr måste jag dra kortet 10 gånger, men tänk vad enkelt det skulle vara om man kunde trycka 10 x MC.
5 minuter senare hade jag betalat för allihopa.
Vi fortsatte över fjället.
1295 meter över havet.
Vi stannade för en liten paus.
Efter en stund körde vi vidare.
En glaciär bakom molnen där borta.
Det är fina vyer längs väg 55.
Vi stannade nedanför vägen upp till Juvasshytta och eftersom klockan redan var halv 6 frågade jag om vi skulle köra upp.
Det är 15 km upp till Juvasshytta.
Det är långa uppförsbackar.
Tillslut kom vi upp till ett blåsigt och kallt Juvasshytta.
1846 meter över havet var det högsta vi kom på den här resan.
Vi tog några foton.
Sen körde vi ner igen.
Men att inte bommen öppnade sig för motorcyklar är sjukt.
Jag körde bredvid, men det var lite tufft längre fram. Som tur är kom det en bilist som höll bommen öppen åt de andra.
Snart nere kunde jag konstatera att körningen upp till Juvasshytta, lite koll däruppe och körningen ner tog oss ungefär 1 timma. Vid närmare eftertanke kanske vi inte skulle ha gjort det med tanke på att alla var trötta, … men … men … som någon sa, det är ju OnTop.
På berget längst bort i horisonten ser ni toppen på Blåhø eller Jetta som jag brukar ha med på andra resor, men nu körde vi mot Randsverk.
Snart framme.
Vid Randsverk camping fick vi tillgång till 3 st. 4-bädds hytter.
Lite väl små kanske, men de fick duga.
Tryck på pilen för att fortsätta till dag 6 >>>