Bosse ville anlita mig som guide i Ockelbo gravel rally igen, men det är inte “bara” att rita en rutt på kartan, utan den måste kollas också. Därför körde Kalevi och jag en stigfinnartur på torsdagen den 28 juli.
När vi kom ut på gruset började Kalevi med att pysa ut onödigt högt lufttryck ur fälgskydden.
Efter en stund blev vi hungriga och grillade korv i toppboxen. Mycket praktiskt!!
Tyvärr började toppboxen smälta, så vi flyttade eld och korvar till ett bättre ställe.
Helt plötsligt fattar varken jag eller Kalevi någon engelska eller tyska, så vi körde glatt vidare.
Uppe på berget kunde vi ha fått en vinge för att vi smet förbi skylten, men det var bara trevliga arbetare där som berättade att vingen är 45 meter lång.
Vi gasade vidare och hittade en fin stig.
Eller det är väl en väg när det är två spår?
Förra året grävde de upp banvallen och la ner kablar, så den är fortfarande lite mjuk fläckvis.
Den här gamla bron håller säkert för ett tåg, så den är en aning överdimensionerad för ett par lätta motorcyklar.
Bara för att det inte ska bli för svårt för deltagarna i Ockelbo gravel rally, så testar vi spåren med släta däck också.
Jag kollar GPS’en. Var är vi nu och var ska vi sen?
Den här bron är halvrutten och har börjat kollapsa på ena sidan, men på den sidan behöver man ju inte köra.
hmm…. undrar om en Honda Varadero fixar backen efter bron?
Här är det risk att man åker mer nedåt än framåt, så vi vände. Trots allt så är vi ju ute på en rekning för grusvägskörning där ingen vill dränka hojen.
Ja, det går att köra touringhoj på denna stigen 🙂
Mera rekognosering blir det nån annan dag …..
Söndagen den 7 augusti var det dags att kolla fler ställen, så jag tog min KTM 690 och körde en runda.
På Vettåsen norr om Järbo höll de på att bygga vindkraftverk.
Tack vare att de byggde vindkraftverk hade de gjort en kort förbindelse mellan två andra sämre återvändsvägar, så nu gick det helt plötsligt att få ihop flera mil ny rutt.
Härliga spår. 🙂
Viktigt att veta är att när man kör i spår är motstyrningen din fiende. Man måste stå upp, titta långt fram och svänga genom att luta hojen.
Jag kom till ett ställe som är grymt halt, så här gäller det att ta det försiktigt.
Ofta blir det en grön hal hinna på grusvägarna framåt höstkanten.
Jag körde en bit på en gammal banvall.
En stabil bro.
Men grymt hala brädor.
Jag stannade vid Ekstaddammen.
Sen körde jag till bron söder om Styvjesjön.
Fina vägar.
Jag stannade vid Dammen i Svartnäs.
Sen körde jag för att kolla om bron fortfarande skulle hålla att köra över.
Den var bara lite rutten.
Fina vyer från bron.
Den verkar hålla tänkte jag och hämtade hojen.
Jag fortsatte på stigen bredvid sjön Svarten, men sen tröttnade jag på regnet och körde hemåt.
En vecka senare, på söndagen den 14 augusti, fortsatte jag rekognoseringen och det första stoppet blev vid Brattfors bruk.
Sen kollade jag stigen runt Bysjön i Ockelbo.
Jag körde i riktning Hagsta och såg en bom mitt i skogen, men den var lätt att passera.
Härlig tjock makadam. 🙂
En stillbild på hur det brukar se ut när man styr med gasen i en kurva med lösgrus.
Ännu ett hinder som var lätt att passera.
Efter bommen körde jag vidare.
Ännu en bom som jag markerade med en waypoint i GPS’en.
När jag hade passerat Smörnäs kom jag ut på den sladdvänliga Säverängsvägen.
Sen fick det räcka för idag, så jag körde hemåt.
Fredagen den 19 augusti var det dags att kolla fler ställen. Jag började med en liten bro i Järbo.
Härliga vägar.
Vid Oslättfors tog jag en paus.
Nordöst om Smörnäs kollade jag in Älgtjärnsvägen och Västergårdsvägen.
Nästa stopp blev på Dammsjövägen.
Fina vyer vid den lilla sjön.
Sen gasade jag vidare.
Jag kom till en härlig backe.
Jag körde nerför backen och sen fick det räcka för idag.
Söndagen den 4 september var det dags att köra en genrepetition, dvs. provkörning av hela rundan.
Vi stannade innan vi passerade en bom väster om Hagsta.
Vi körde över Vettåsen och stannade för att kolla in bygget av ett vindkraftverk.
Vi tog den sista pausen vid Långbovägen, sen körde jag hemåt.
Men jag fick inte nog så även på hemvägen kollade jag några ställen.
Förutom att planera Ockelbo gravel rally 2010 med Garmin Mapsource, Garmin BaseCamp, Google Maps och diverse kartor blev det en hel del rekognosering.
Torsdagen den 28 juli körde Kalevi och jag 17 mil.
Söndagen den 7 augusti körde jag 18 mil.
Söndagen den 14 augusti hade min GPS loggat 19 mil.
Fredagen den 19 augusti körde jag 18 mil.
Söndagen den 4 september körde vi en genrepetition och den rundan blev 23 mil.
Sammanlagt blev det 95 mil rekognosering och provkörning, så ingen kan väl påstå att mina rutter inte är välplanerade. 🙂
Klicka på pilen om du vill se bilder från Ockelbo gravel rally 2011.