12 personer som tyckte att det lät intressant med en runda på grusvägar runt Storsjön kom till Preem i Järbo. Men det var några som undrade varför vi skulle träffas i Järbo när vi skulle köra runt Storsjön mellan Årsunda och Sandviken. De visste alltså inte att jag menade Storsjön norr om Lumsheden.
Vi hade lite diskussioner om att köra enligt cornermanprincipen och om jag minns rätt tog Fredrik på sig uppdraget att vara sweeper till Storsjön. Senare tog Christer på sig uppdraget att vara sweeper tillbaka till Järbo. Att de ställde upp som sweepers tackar jag för.
Marcell som aldrig har varit med på någon tisdagsrunda tidigare körde en Royal Enfield Himalayan. Såna hojar används mest i bergen runt Nepal, men hur en sådan hoj är i farterna 70-80 km/tim som vi brukar hålla vet jag inte. Noraly, mer känd som Itchy Boots, hade en sådan för några år sedan.
Vi drog iväg norrut på grusvägarna.
Ibland stannade jag för att vänta in resten av gänget.
Äntligen kom de så vi kunde köra vidare.
Jag stannade för att vänta in gänget och kolla på utsikten över Kungsberget och Sandviken borta i horisonten.
Efter en stund kom gänget så att vi kunde köra vidare.
Vi körde genom Jädraås vindkraftpark.
Här fick vi också vänta en stund.
Vi fortsatte på de fina vägarna.
När vi kom till Storsjön hade jag tänkt köra över stranden men det var en massa folk eller “badjävlar” där. Men det kom även 3 andra grusbusar norrifrån som hängde med oss ner till Järbo.
Det är fina vyer över Storsjön.
När vi körde därifrån kom jag ikapp en bil som bara körde i 50-60 så den körde jag om vid ett lämpligt tillfälle.
Vidare genom vindkraftparken.
Vi körde en liten väg som jag hittade sommaren 2020.
Här fick vi vänta in gänget igen.
Tillslut kom de …..
…. så jag kunde starta hojen och köra vidare.
Här brukar det vara blött men nu var det torrt.
Bron över Sörjasbäcken.
En liten genväg.
Här fick vi vänta i över 10 minuter så jag trodde att det hade hänt något och tänkte köra tillbaka för att kolla. -Men lugn …. de kommer, sa gänget. Under tiden vi väntade så berättade Krister att vägen, eller snarare stigen, ner mot Kulgatan var väldigt dålig och om han tycker det så är den verkligen det.
Tillslut kom de andra så att vi kunde fortsätta.
Jag hade planerat att vi skulle komma tillbaka till Preem ungefär en halvtimma senare än vanligt eftersom det var en lite längre runda, men inte förrän 20:45 kom vi dit.
Kolla gärna på filmen som Ulf har gjort.