Tryck här för att komma till indexsidan över 70 mil grus 2021.
Lördagen den 8 maj, vaknade vi till en solig dag efter en skön natt i B&B Parkgården.
Teo hade gått upp tidigt för att väcka värdparet så de fixade frukost åt oss.
Det var en kall morgon med frost på hojarna.
Efter en god frukost började vi packa ner våra saker.
Teo kollade noga att vi inte MISSade något.
Turledaren fastnade också på bild.
När vi hade lastat våra prylar tackade vi för oss och fortsatte resan. Teo tittade när vi åkte och önskade oss välkomna tillbaka.
Från Parkgården är det inte många hundra meter innan man är ute på några härligt sandiga vägar 🙂
Sen körde vi en gammal väg mellan några åkrar.
Vägen var väldigt blöt, lerig och hal.
När jag hade passerat den blöta vägen stannade jag för att kolla varför de andra inte kom.
Tillslut kom det en som sa att någon hade vurpat.
Sweepern Pär tog en bild som visade att det var stopp i ledet.
Det var som sagt lite slirigt.
Inte undra på att det blev halkigt när däcken blev igensatta med lera. Kolla framhjulet på Lars hoj så ser ni varför det blev slirigt.
Vi stannade vid Ingo i Dala-Floda för att tanka.
Efter en stund kunde vi fortsätta resan över Västerdalälven.
En fin väg intill Västerdalälven.
Med GPS’en höll jag koll på läget.
Fina vyer.
Sen fortsatte vi en bit på en gammal banvall.
Banvallen var lite blöt.
Jag körde lite lugnt för att inte hamna i slukhålet, men nu har även den platsen en waypoint i GPS’en.
Efter banvallen tog vi en till liten paus.
Sen fortsatte vi på lite större grusvägar.
Detta måste vara den längsta raksträckan på den här resan.
Här går vägen parallellt med vattnet en bit.
Det var lite varmare, hela +9°C 🙂 Apropå farten så brukar jag köra max 80 km/tim på grusvägarna för att hålla ner “gummisnoddseffekten
Vi var snart ute på några minde vägar igen.
En stund var det grymt spåriga vägar.
Men glöm inte vad jag skrev tidigare, att i spår är motstyrningen din fiende!
Här är vägen, eller snarare stigen, som jag hittade på rekningen.
Stigen leder ut till dammen.
Fina vyer.
Vi körde vidare ….
Jag hade bokat lunch till oss i Äppelbo Värdshus. Till nästa gång ska jag fråga om de kan göra köttfärslimpa för den är helt suverän.
Efter lunchen kom vi inte så långt innan det var dags att vattna buskarna.
Att vägen var avstängd misstänkte jag berodde på den trasiga bron som jag upptäckte på rekningen.
Vi körde över järnvägen där det såg ut som att tåget var MYCKET försenat.
Vi körde vidare …
Innan vi kom till den trasiga bron vek vi av ner på banvallen som jag hittade vid rekningen, men det blev inga bilder tagna när vi körde, så jag infogar 4 st. från rekningen.
Tyvärr glömde jag att säga att de skulle köra på den mittersta plankan, men det gick vägen för alla kom över.
Tillslut kom vi fram till den gamla krutfabriken. Det finns även även ett hemligt bergrum som du kan läsa om här, men vi kollade inte det.
Vi kollade en liten stund men snart blev det dags att dra vidare.
Vi drog iväg över ännu en bro som inte finns på någon karta.
En snabbtitt av utsikten från bron.
Vi drog vidare på en till väg som jag hade hittat på Google earth.
Vi drog vidare på en gammal banvall.
En till bild som jag tog vid rekningen.
Strax efter klockan 16 kom vi fram till Fredriksbergs vandrarhem. Här var det lite krångligt att få fram nycklarna till rummen, men det ordnade sig till slut.
Det blev lite stressigt där ett tag phuuu …. Men när alla hade fått sina rum, duschat och bytt om samt att jag hade handlat frukost till morgondagen, duschat och bytt om kunde vi gå till restaurang Jägaren och käka.
En öl till maten och en Jägermeister efter det satt fint 🙂
På grund av Corona-pandemin var vi tvungna att lämna restaurangen senast klockan 20:30 så det blev natta tidigt …. zzzzzzzzzzzzzz
Tryck på pilen för att komma till dag 3.
Fredriksbergs vandrarhem – Kungsfors Herrgård.