Tryck här för att komma till indexsidan över grEIGHT 2019.
Torsdag, den femte resdagen. Koppang – Malung.
När vi hade ätit frukost, städat stugorna och packat ner våra saker kunde vi lämna Koppang camping för den här gången.
Men efter bara några kilometers körning så stannade vi vid YX i Koppang för att tanka upp hojarna.
Efter ytterligare några kilometer var vi åter på grusvägarna. Men vi behövde inte betala för att köra på Storsjøveien, för enligt skylten var betalstället ersatt av en kamera längre fram.
En liten paus för att samla in gänget efter en liten fadäs längre bak i ledet.
Vi körde vidare …
Just det, grEIGHT var det ja. Så den här bron passerade vi för 3 dagar sen, men nu kunde jag markera den på GPS’en, för det kan ju vara bra att få en förvarning så att man kör försiktigt över den hala bron.
Den inte bara ser slirig ut, den ÄR hal.
Snöret igen då. 🙂
Det var även lite vägarbeten.
Løsset Bro Bomstasjon (Netlandsveien) om 14 kilometer – om man svänger åt höger alltså.
Men vi kom inte därifrån, så nu sparade vi 50 NRK per motorcykel. 🙂
Vi körde vidare och kom strax till ännu ett vägarbete.
En gammal bro långt där borta …
En stabil bro.
Någon tyckte att vi skulle ha stannat längre vid bron för att ta kort, men jag stannade strax efter …
… så vi kunde ta kort på bron.
Efter en stund körde vi vidare några kilometer på asfalten.
Men vi var snart ute på gruset igen.
Ännu en betalväg – nu med SMS.
Om man kör motorcykel ska man skicka ett SMS med texten B45M och motorcykelns registreringsnummer till +4747407900. Observera att vi som kommer från Sverige måste slå landsnumret +47 före telefonnumret som börjar på 47. Detta kan lätt missuppfattas. Efter att SMS’et har skickats får man ett svar som gäller som biljett och därefter har man 14 dagar på sig att betala.
Det tog en stund innan alla SMS var skickade.
Vi körde vidare …
Här är en som gör flis. 🙂
Sverige i sikte där borta nedanför kullen.
Vafalls? En kamera mitt i skogen? Nog för att den här vägen används som en smuggelväg, men nån kamera har jag inte sett.
Snart framme vid gränsen.
Vi tog en liten paus vid Andarnas Rondell.
Så här ser gränsen ut.
Det började kurra i magarna, så vi gasade mot Höljes.
Saga som driver Höljes camping brukar laga god mat.
Den här gången hade Saga fixat pytt i panna, men inte nån färdig djupfryst Felix-pytt, nej en helt egentillverkad. 🙂
Efter maten drog vi till den lilla macken där någon skulle tanka.
Den berömda bron i Höljes.
När vi hade kört ut från Höljes och kom ut på grusvägen så hade de fyllt på med ett tjockt lager makadam så det var lite svårkört. Men inte nog med det, för det blev något strul med cornermannen igen så jag och en till körde tillbaka 3 kilometer på det tjocka gruslagret, där vi träffade honom som saknades. Nåväl vi två fick i alla fall 6 kilometer extra körning på det lösa underlaget och träning är aldrig fel – eller hur?
Mellan Höljes och Malung finns det massor av fina vägar.
Asfalt i skogen? Nej det är bara dammen som är asfalterad, eller en dammfri körning på dammvägen. 🙂
Vi körde den sandiga vägen till en fikaplats som jag känner till.
Men ingen ville ha kaffe.
Fina vyer är det från fikaplatsen.
Det såg ut som att det regnade i Malung.
Rätt hoj på rätt plats. 🙂
Vi körde vidare …
Strax efter klockan fem var vi framme vid Malungs camping.
Här funkar bokningen så vi fick stugorna närmast duschen igen.
Ombytta och klara gjorde vi oss redo för att leta reda på ett ställe för avslutningsmiddagen.
Vi gick över Västerdalälven.
Vi gick till Malungs Wok och schkååål tammefan tyckte alla. 🙂
Det satt fint med en planka och några Mariestad öl.
Västerdalälven by night igen då. 🙂
Tryck på pilen för att gå vidare till dag 6, Malung – hem.