Tryck på pilen för att komma till indexsidan över Swedish gravel adventure 2022.
Söndag den 10 juli.
Efter att vi hade ätit en sista gemensam frukost i Målkullan vandrarhem var det dags för alla att bege sig hemåt.
Peter hade några intressanta spår i riktning Borlänge så Torbjörn och jag hängde på.
Peter drog iväg först på fina vägar.
Vid Vikarbyn körde vi ner till Siljans strand för att kolla läget.
Peter drog iväg uppför en stenig stig mitt i Rättviks slalombacke och vi hängde på.
Det var fin utsikt över Siljan och Rättvik.
Vi körde på en gammal banvall mot Sågmyra.
Jag såg att bron var fixad, för den var verkligen dålig när vi körde 70 mil grus i början av maj 2021.
En koll på utsikten över Årbosjön.
Peter guidade vidare på småvägar.
Vi körde till Torbjörns sommarställe där han bjöd på fika.
Efter fikat fortsatte jag hemåt och passade naturligtvis på att rekognosera lite.
Jag tankade i Lumsheden.
Hemma igen kunde jag konstatera att hojen blev ganska lortig efter 2336 km.
Så här såg Maxxis Maxxcross IT bakdäcket ut efter 2336 km.
Jag spolade av det värsta innan jag tog loss och öppnade väskorna.
Jag hoppas att ni har haft nöje av att titta på bilderna samt att läsa om vårt lilla äventyr, för det är verkligen inte “bara” att göra en sån här resa och resereportage.
Innan resan arbetade jag i många timmar, som blev dagar, som blev veckor, med ruttplanering och bokning av boenden etc.
Efter den här resan samlade jag in sammanlagt 2132 bilder, sen valde jag ut de bästa som jag har redigerat, klippt och komprimerat. När bilderna var klara kunde jag skapa 10 sidor här på Hojresor och ladda upp bilderna i rätt ordning. Men inte nog med det utan jag har även skrivit texter samt infogat länkar.
Hur mycket tid jag har lagt ner på att fixa det här resereportaget har jag ingen exakt koll på, men utan överdrift så handlar det om minst 14 dagar arbete.
Så det är faktiskt tur att jag gör detta av eget intresse, för skulle jag begära betalt för all tid jag lägger ner skulle resorna bli otroligt dyra. Så pass dyra att jag troligen inte skulle få några deltagare alls.
Men sen kanske det inte är nödvändigt med såna här omfattande resereportage? Jag har i alla fall inte hittat någon annan researrangör som gör såna här resereportage, utan de flesta verkar nöja sig med några bilder på Facebook etc.
Men nu är jag trött och detta var allt för den här gången …. zzzzz