Tryck på pilen för att komma till indexsidan över Till Topparna 2022.
Måndag den 5 september.
Hoppas att ni inte storknar men trots att jag har varit kritisk i urvalet blev det ändå 130 bilder på den här sidan!
Vi vaknade efter en lugn natt i de 3 stugorna på Trysilelva Camping. Jag klev upp tidigt och kokade 6 ägg, sen plockade jag fram kaviar, yoghurt, müsli, juice, kaffe, bröd och diverse tubostar.
När Pärra och jag hade städat ur stugan startade jag hojen och körde ner för att kolla stranden vid Trysilelva.
De andra började bli klara.
Vi började med 9 km asfalt.
Men snart var vi ute på gruset igen.
Efter endast 20 minuters körning var vi 747 meter över havet så jag stannade för att ta kort.
Vi fortsatte högre upp.
Men som ni ser på profilbilden skulle vi ännu högre upp den här dagen.
Vi kom till en bom, men som oftast är det betydligt lättare att ta sig förbi än att försöka hitta en alternativ väg för att komma på spåret igen.
Vi kom till en grymt stenig backe där det bitvis var djupa fåror efter forsande vatten. Den här vägen är svår uppför, men som tur var körde vi nerför.
Som vanligt blir det inga kort tagna på de svåraste ställena för där är det viktigare att köra än att ta kort.
Sen blev det 4 km asfalt bredvid Trysilelva.
In på gruset igen.
Vi stannade vid Sennsjøen som Trysilelva rinner igenom.
Den här vägen längs med Trysilelva är grymt fin.
Innan vi körde över Søre Elvdal Bru stannade vi för att kolla om de ville ha betalt, men det var gratis för motorcyklar.
Vi fortsatte.
Efter en stund kom vi till Snerta bru.
Sen kom vi till en bomväg men det var gratis för MC.
Vi körde upp på Elvbrua och kollade det forsande vattnet i Trysilelva.
Sen blev det lite kurvig asfalt en stund.
Vi körde genom Renåskarven som är ett område med fritidshus.
När vi kom till rastplats Misteregga tyckte jag att det var dags att fixa lunch.
Fin utsikt från Misteregga rastplats.
Vi plockade fram mat mm.
Från mitt matförråd valde jag kyckling med ris i currysås.
Det smakade bra med lunch.
Mätta och belåtna körde vi vidare.
Vi körde den gamla vägen via Gamle Misterbrua.
Men för att komma till bron var vi tvungna att köra förbi en bom.
Härliga vägar.
Lomnessjøen i sikte.
Via bron tog vi oss över Rena.
Innan vi körde in på Vangvollsveien är det en bom där även motorcyklister ska betala 70 NOK.
Så jag satt i mitt Mastercard.
Men apparaten tog inte emot kortet. Jag minns att det var strul här tidigare så jag tänkte ringa, men då kom det ut en man från huset intill och sa att vi skulle köra bredvid bommen.
Efter en stund stannade jag så vi kunde ta kort på utsikten.
Dags att köra vidare ….
Vi träffade en man som sa att vi inte kunde fortsätta för vägen var för dålig.
– Perfekt för det är såna vägar vi gillar, svarade jag.
Kör, tyckte de och gav tecken.
Perfekt väg, eller hur?
Vi kom till en bro över Unsetåa som var ganska dålig 2018, men nu var den nyrenoverad.
Vi tog en paus och kollade utsikten från bron.
Efter en stund kom vi till ytterligare en bomväg, men det var gratis för motorcyklar.
Här kände jag igen mig, för Lena och jag passerade här 2009.
Det är fint vid Stortjønna.
Jag kunde inte välja vilken bild som är bäst av den jag tog ….
… eller bilden Rickard tog, så jag har lagt in båda.
Vi fortsatte en bit tills jag såg tornen på Trontoppen.
Lite snack om Trontoppen kanske?
När vi hade kollat klart fortsatte vi.
Aumbrua i sikte.
Fina vyer från Aumbrua.
Vi körde över och stängde grinden efter oss.
Vi fortsatte på de fina vägarna.
Mot Trontoppen och ett kort över axeln.
Tornet i sikte.
Vi parkerade hojarna och började kolla utsikten.
Alf, Rickard och Susanne gillade läget.
Det går nog att komma lite högre. 🙂
Rickard tog en selfie men Susanne blev inte med på den bilden.
Pärra och Patrik gillade den grymma utsikten 1666 meter över havet.
Jag och Patrik fastnade på bild.
Rickard och Susanne trivdes 1666 meter över havet.
Pärra gillade utsikten.
Men det finns ett torn till som måste kollas.
Bra utsikt där också.
Opps …. sidostödet sjönk i gruset.
Det blev dags att köra ner till Alvdal och handla lite mat samt frukost till i morgon.
De har stora maskiner så jag förstår att det är dyrt att hålla den här vägen öppen.
På vägen ner stannade jag för att kolla hur man skulle betala och det visade sig vara ganska enkelt. Bara att gå in på YouPark och ange registreringsnummer, då kom det upp information om hur mycket man var skyldig, sen var det bara att knappa in kortnummer. Om man däremot inte fixar det själv kommer det en faktura med faktureringsavgift och diverse påslag. Enligt uppgift kan det bli uppåt 600 SEK istället för 150 NOK.
Efter att vi hade tankat hojarna körde vi till Coop i Alvdal.
Sen körde vi vidare mot campingen.
Däruppe var vi nyss.
Vi kom till Gjelten Bru Camping, där nycklarna satt i dörrarna till stugorna jag hade bokat.
Jag hade bokat de 2 stora 4-bädsstugorna som är lagom för 2 personer i varje samt 2 mindre 4-bädsstugor som är lagom till en motorcyklist i varje.
Det blir bra det här tyckte Alf, Patrik och Pärra.
Jag gick till receptionen för att betala men det var ingen där.
Efter en stund kom i alla fall ägaren med en portabel kortautomat så det ordnade sig.
Tryck på pilen för att komma till dag 4.